Den 27 mars startar vi Edwins Second-Hand.
Vi kommer att ha alla de prylar som hör hemma på en riktig loppis/second-hand. Det blir också tillfälle till en fika i all enkelhet. Till en början kommer vi att ha öppet en lördag i månaden. Tider, se nedan.

Överblivna prylar, skänk det till oss.
Vi tar tacksamt emot dina överblivna prylar. Det som kanske inte är värt något för dig kan bli ett fynd för någon annan. Överskottet av försäljningen går till Edwins Fonds arbete i f.d Sovjetunionen. Ring 076-76 57 067 om du vill skänka något.

Vill du baka bröd till oss?
Vi är jätteglada om du vill baka bröd som vi kan sälja. Det är något som folk gärna köper.

Öppettider:
08.30 – 13.00 (27 mars, 24 april, 29 maj, 19 juni, 24 juli och 28 augusti)

Hur du hittar till oss.
Vi håller till på Svanvägen 8 i Veddige i de lokaler som Viskadalens Försäkringsbolag tidigare hade. Samma infart från väg 41 som till Veddige Brandstation.

Välkommen!
/ Edwins Fond

Katrina är förlamad i benen efter en hjärtoperation och kan inte gå. I samband med att Katrina föddes lämnade hennes pappa dem när han fick reda på att Katrina var förståndshandikappad. På dagarna är det Katrinas mormor Anna som sköter Katrina så att mamma Natasha kan arbeta. De pengar som kommer in på det projektarbete som görs av fyra elever på Marks Gymnasieskola för Edwins Fond skall bland annat ges till Katrina och hennes mamma.

Vi kommer regelbundet att uppdatera Edwins Fonds hemsida och berätta om de olika aktiviteterna och vad resultatet har blivit.

Helgen den 12-13 september har man varit på Skene Marten och sålt hembakat bröd och informerat om Edwins Fond. Förutom att ha sålt en hel del bröd har man också kommit i kontakt med någon som gärna ville betala 100 kr i månaden till ett av fondens fadderbarn i Lettland.

Längre fram i höst planerar man också att ha en garageloppis eller liknande.

Lycka och Glädje!

Baranovichi (Vitryssland)
Baranovichi var första platsen där Edwins Fonds har verksamhet som vi besökte. Där hade vi hade turen att få vara med på ett bröllop som var mycket fint. Vi besökte också ett antal familjer där särskilt en av familjerna levde under mycket svåra förhållanden. Mannen som var gravt alkohliserad hade dött i TBC veckan innan vårt besök. Hustrun som nu är ensam med en flicka med Downs syndrom och en pojke med hjärtfel verkade helt apatisk.

Ett tragiskt mord i Moskva
Juri Axinevich var en god vän till oss. Han kämpade med alkoholmissbruk och kunde tidvis vara utan spriten. Juri beslutade sig för att gå den kristna vägen och döptes i samband med ett besök vi gjorde i Vitryssland en sommar i slutet på 1990-talet. Vid ett tillfälle var han på besök i vårt hem i Veddige. Strax för jul 2008 blev Juriy yxmördad i Moskva där han tillfälligt arbetade. Genom mycket generösa vänner från Donsö i Göteborgs skärgård hade vi förmånen att överlämna en rejäl penninggåva till den f.d frun och barnen. Pengar som är till stor hjälp för att dottern Dasha som studerar i Minsk skall kunna fortsätta sina studier där.

Ruska Polyana (Ukraina)
I Ruska Polyana har vi våra goda vänner Igor och Yulia Bochkar som vi lärde känna redan 1992. Tillsammans med Igor och Yulia besökte vi tre familjer och vi deltog också i möten i den lokala kyrkan där vi talade och sjöng. Vi besökte en ensam mamma som heter Natasha och hennes son Yevgeniy som har CP och det var rörande att se hur mamman kämpade för att kunna försörja dem genom att odla grönsaker och att sälja i närmsta större stad. Hon hade även under fyra års tid bakat bröd för att kunna få pengar till massage till Yevgeniy.

Sommarläger i Krivoi Rog-Ukraina
I Krivoi Rog samarbetar vi med den lokala hjälporganisationen ”Favör”. En av de som varit med och grundat ”Favör” är Lena Gonchar som vi träffade första gången i Ukraina påsken 1992. ”Favör” hade ordnat ett 3-dagarläger för 10 familjer med förståndshandikappade barn. Vi hade glädjen att vara med under två dagar. Allting var så fantastiskt fint ordnat och vi känner stor glädje när vi ser hur pengarna från Edwins Fond kan användas på ett effektivt sätt för att glädja familjer som så sällan får möjlighet till gemenskap med andra.

Väckelse bland romer-Krivoi Rog
I en av stadsdelarna i Krivoi Rog bor det en stor mängd romer. Detta område har varit fyllt med problem som kriminalitet och fattigdom men efter att en stor mängd av romerna kommit till tro på Gud hade mycket förändrats. Vi var med på ett möte en söndagskväll och det var verkligen en annorlunda upplevelse. Mycket sång och höga och långa böner som aldrig tycktes ta slut. Det var underbart att träffa dessa ”bröder och systrar” som utstrålade en glädje som man förstår bara kan komma från Gud.

Odessa och Svarta Havet
Under vår resa passerade vi Odessa som ligger vid Svarta Havet. Vi hade sett fram emot att bada där men det blev en stor besvikelse. De badplatser vi såg var gjyttjiga och nedskräpade så vi stack bara ned fötterna en bit för att åtminstone symboliskt ha badad i Svarta Havet.

Till Moldavien genom Transnistrien
Den väg vi valde till Moldavien innebar att vi fick passera den lilla republiken Transnistrien och det var inte utan besvär. Transnistrien är en ”utbrytardel” av Moldavien med egen flagga och statsvapen där de gamla kommunistiska symbolerna hammaren och skäran finns med. Man har också en egen valuta, den transnistriska rubeln. Vid två tillfällen vid gränspassagen var vi tvungna att ge en ”present” eller mutor om man hellre vill kalla det så för att komma vidare. När vi sedan skulle in i det riktiga Moldavien försvann Evas pass för en stund tillsammans med passen för några som reste med en buss men tack och lov att busschauffören upptäckte det och kunde återlämna det till passkontrollen.

Moldavien
Vid vårt besök i Moldavien bodde vi på Moldaviska Pingstunionens fina byggnad i huvudstaden Chisinau. Vi besökte ett antal familjer med som hade barn med Downs syndrom bl.a i byn Mihailovca där vi träffade Nicoletta Alexei och hennes mamma.
Vi har känt ett behov av att ha kontaktpersoner som kan representera Edwins Fond i Moldavien och får nu hjälp av Aurika och Ghenadie Birden som är underbara människor och har stor kärlek till familjer med handikappade barn.

Nattvardservisen – ett bönesvar
Vi hade i ”tro” tagit med oss en enkel nattvardsservis till en nystartad pingstförsamling i staden Cimislia 60 km söder om Chisinau. När vi erbjöd pastorn för församlingen servisen sade han; ”Detta har var min personliga bön till Gud under en tid att få en nattvardsservis. Den finns inte att köpa i Moldavien utan får beställas utomlands.” När vi ställt upp servisen på ett bord sade han; ”Så Gud hade beställt den innan jag gjorde det.”

Hemresan
När vi körde ut ur Moldavien och in i Ukraina igen kollade man i våra pass och var inte helt nöjda med att vi varit i Transnistrien. Jag visade då vårt rekommendationsbrev för Edwins Fond som berättar om vårt arbete med förståndshandikappade barn och då brydde man sig helt plötsligt inte om detta med Transnistrien. C:a en mil in Ukraina hände något med den elektriska styrningen av automatväxeln så vi fick köra ända hem till Veddige och Sverige på 2:ans växel med en toppfart av 65 km/tim. Kylfläktarna till motorn slutade också att fungera och motorn kokade vid några tillfällen. Det var lite svettigt i de många rödljusen i Warszawa men detta hade inte så stor betydelse i jämförelse med allt det fina vi fått uppleva under vår resa. När vi kom hem och summerade kände vi oss som ”världens lyckligaste”.

Moldavien är ett utpräglat jordbruksland som dras med stora problem vad gäller landets ekonomi. Det sägs att landet förutom jordbruket klarar sig hjälpligt genom de pengar som sänds från de nästan 1 miljon moldaver som arbetar utomlands, främst i Europa. Enligt uppgift ligger medelinkomsten på ungefär 1.500 kr/månad.

Tomas och Leif flög till Moldaviens huvudstad Chisinau och bodde i en nybyggd kyrka i stadens centrum som har några övernattningsrum. De fick en fantastisk hjälp av två unga killar som ställde upp med bil och tolkhjälp under dagarna i Moldavien.

De familjer som Tomas och Leif besökte var familjer med förståndshandikappade barn och flera av dessa var familjer som Tomas hade besökt vid en tidigare resa i slutet av mars i år. Det blev ett glatt återseende i alla familjer och man var mycket tacksamma för Leifs “födelsedagspresent”.

Tomas och Leif besökte också ett dagcenter för mentalt handikappade barn i byn Tataresci ca. 30 km utanför Chisinau. Dagcentret startades genom frivilliga insatser och man är beroende av gåvor från utlandet för att klara ekonomin. De som arbetar där har väldigt lite i lön, ungefär 300 kr/mån. En stor del av pengarna från Leifs födelsedag gick därför som gåva till verksamheten där.

Tomas tog som vanligt många bilder.
Klicka på miniatyrerna nedan för att bläddra mellan bilderna i ett större format.

– Så bra!
– Vilken fantastisk kväll!
– En kväll som berörde mig djupt!

Detta var röster vi fick höra. Så mycket beröm vi fick för vårt arrangemang, ”Han är min sång och min glädje” – en satsning som gav 60-tusen kronor till Edwins Fonds arbete.

Andreas och Hanna Rydman tolkade Pelle Karlssons sånger på ett fantastiskt sätt. Ola Johansson en superb orkesterledare och alla andra duktiga musiker och sångare. Markus Fägersten på gitarr och munspel inte att förglömma. Ett stort tack från Edwins Fond till er som gjorde detta alldeles gratis.

Erbjudandet om att teckna sig för att ge en månadsgåva till ett fadderbarn blev också en framgång. Vi hade 17 st barn och dessa gick åt med en enda gång.

I pausen minglade saliga lyssnare och njöt av snittar och cider.

Edwin var naturligtvis huvudpersonen i sammanhanget och han tog verkligen tillfället i akt att visa upp sig både på estraden och lite var stans. När konserten var slut gjorde han det slutliga segertecknet som säkert betydde, ”Yes, det gick vägen”.

Moldaverna är underbara människor och vi mötte stor tacksamhet för de små insatser vi hade möjlighet att göra.

De flesta vägarna är mycket dåliga, även huvudvägarna och till någon av de byar vi besökte fanns nästan ingen farbar väg. Intensiteten på vägarna är dock liten på grund av höga bensinkostnader och mycket få bilar. Skyltningen är ibland obefintlig och på hemresan hamnade vi på en avstängd bro och det var med stor möda vi lyckades ta oss från denna “fälla”.

Flera av de barn och ungdomar med förståndshandikapp vi mötte i byarna har aldrig gått i någon skola. De har ofta talsvårigheter och de barn som behöver hjälp med en operation av något slag får det betala privat. Det allra flesta har tyvärr inte råd med det.

Leif har en önskan att kunna följa med på en av våra hjälpresor till Vitryssland eller Ukraina. Det skall han säkert få tid med nu när han håller på att installera en “robot” för att mjölka sina kossor.

Ett stort tack till Leif Svensson, hans familj och alla de vänner som bidrog med “födelsedagspengar” till Edwins Fond. Det blir en stor glädje för oss att få förmedla dessa pengar till behövande barn och familjer i Ukraina, Vitryssland och Moldavien.

Andra helgen i december ska vi ha en julmarknad i Veddige till förmån för Edwins Fond. Vår senaste julmarknad drog mycket folk och var väldigt uppskattad.